FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut

Enkla felkonfigurationer är ofta orsaken när säkerhetsincidenter sker i molntjänster. Det var en av upptäckterna när forskare från FOI på uppdrag av Försvarsmakten undersökte vilka sorters sårbarheter som legat bakom 157 säkerhetsincidenter rapporterade de senaste tio åren i molntjänster. – Vi har tittat på publika data, och när det gäller säkerhetsincidenter måste man tänka på att det alltid finns incidenter som inte är offentliga. Men vi har försökt få en någorlunda överblick, säger Viktor Bergström, forskningsingenjör på FOI. Brister i identitets- och åtkomsthantering stod för den största andelen av molnincidenterna, 58 procent. Andra vanliga orsaker till incidenter var brister i dataskydd och infrastrukturhantering. – Vår hypotes är att när system blir väldigt komplexa, som molnsystem har en tendens att bli, så blir det lätt att missa små enkla fel. Man kanske skapar nya delkomponenter och tar bort andra, säger Viktor Bergström. I system med brister i identitets- och åtkomsthantering och infrastrukturhantering var känsliga data ofta lätt att komma åt för den som lyckades komma in. – Överlag observerade vi att det fanns mycket känslig data publikt på internet. Det är mer tidskrävande att arbeta med krypterad lagrad data, och det är inte alltid självklart att avgöra när data borde vara krypterad. Men vi tycker att data som läckts vid flera incidenter i många fall borde befunnits krypterad vid lagring. Säkerhetsramverken med föreslagna säkerhetsåtgärder är stora och komplexa, vilket kan göra dem svåra att följa i praktiken. Läs hela artikeln på FOI:s webbplats: https://lnkd.in/d_G3szxx

Rysslands informationspåverkan i Afrika är inte ett avlägset fenomen – den påverkar också Europa och vår egen informationsmiljö. I senaste avsnittet av Rapporterat pratar vi med forskaren Anna Ida Rock och forskningsledaren Ola Svenonius om hur rysk påverkan ser ut på den afrikanska kontinenten, vilka mål man vill uppnå – och varför vi i Europa behöver bry oss. Det handlar inte bara om propaganda i traditionell mening. Man använder sig också av allt från falska experter, trollfabriker, AI-genererat innehåll till lokala journalister och kulturinstitutioner. Genom att spela på redan existerande missnöje, kritik mot kolonialism och misstro mot väst är målet att stärka ryskt inflytande, säkra politiska, militära och ekonomiska intressen – och samtidigt försvaga västvärldens relationer och trovärdighet. Narrativ som etableras i Afrika kan också leta sig tillbaka till Europa och påverka säkerhet, opinion och det offentliga samtalet här hemma. Lyssna på hela avsnittet här: https://lnkd.in/d2K683r8 Ladda ner rapporten här: https://lnkd.in/dP2U8dTa

We are delighted to announce two leading speakers who will be attending the inaugural IISS Stockholm Civil Defence Forum 2026. Sweden’s Minister for Civil Defence Carl-Oskar Bohlin will deliver the Opening Address on 21 April, and Sweden's Minister for Defence Pål Jonson will give a Special Address on 22 April.    As the development of modern civil defence architectures across Europe becomes an increasing priority for governments and industry, the IISS, together with the Government of the Kingdom of Sweden and the Swedish Defence Research Agency FOI, will co-host the major new forum on civil defence in Stockholm on 21–22 April 2026.    ➡️ For more information and the latest outline agenda, please visit the IISS website: https://go.iiss.org/SCDF26     The event will bring together political, military and industry leaders from NATO member states, as well as key allies and partners, and international organisations, to discuss topics such as the future of civil defence, civil–military cooperation, multinational cooperation, and the critical role of industry and technology.     Government delegations will include ministers, chiefs of defence, national-security advisers, senior civil defence policymakers, military planners and senior government representatives with responsibility for developing civil defence capability. Business leaders from industry and the private sector will also participate in the discussions, which will include plenary sessions, as well as opportunities for bilateral meetings among delegations.     IISS Stockholm Civil Defence Forum 2026 | #IISS_SCDF26  Stockholm | 21–22 April 2026  https://go.iiss.org/SCDF26 

Hur sårbart är Sveriges försvar om tillgången till sällsynta jordartsmetaller stryps? Sällsynta jordartsmetaller är avgörande insatsvaror i många avancerade teknologier, inte minst i militära system. Samtidigt är marknaden starkt koncentrerad till Kina, särskilt när det gäller förädling. En ny rapport från FOI analyserar vad en utbudsstörning skulle innebära för svensk ekonomi och identifierar vilka militära materielsystem som riskerar att drabbas hårdast. Läs mer här: https://lnkd.in/dyQYJWUg

Vilka tekniker kommer att vara viktiga för försvaret framöver? Militärteknik spelar en allt större roll, och utvecklingen går snabbt i en säkerhetspolitisk värld som är både oförutsägbar och föränderlig. Militärteknik 2050 ger en översikt över hur tekniken kan utvecklas fram mot år 2050. Antologin innehåller en bred mix av teknikbeskrivningar, med observationer och analyser av vad teknikutvecklingen kan komma att innebära för försvaret av Sverige i framtiden. Militärteknik 2050 stödjer Försvarsmaktens långsiktiga planering och är relevant för kollegor inom Försvarsmakten, andra myndigheter, försvarsindustrin och alla med intresse för militärteknik. https://lnkd.in/dDYUQSVg

Är du intresserad av att veta mer om Glimt? Då kan du skriva upp dig som prenumerant på vårt nyhetsbrev. Här kan du ta del av aktuella nyheter, bedömningar och frågor som vi lyfter på plattformen. Glimt är ett projekt som drivs av FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut, tillsammans med den ukrainska regeringen. Syftet är att hjälpa ukrainska myndigheter med beslutsunderlag på både kort och lång sikt med en metod som kallas crowd forecasting. Det är en öppen plattform som ger människor från hela världen möjlighet att på ett konkret sätt bidra i kampen för Ukrainas frihet. Här kan du anmäla dig till nyhetsbrevet: https://lnkd.in/dpNRSWvF

Forskare på FOI har på uppdrag av Försvarsdepartementet analyserat framgångsfaktorer och utmaningar vad gäller samverkan mellan myndigheter, lärosäten och företag i försvarsinnovationsprojekt. – Försvarsinnovation har kommit högre upp på den politiska agendan genom det försämrade geopolitiska läget, inte bara i Sverige utan också inom EU och i USA. För 30–40 år sedan var försvaret ofta spjutspetsen, men i dag drivs utvecklingen av kommersiella intressen. Därför måste försvaret och det civila samhället samverka, inte bara i Sverige utan globalt, säger analytikern Anders Schröder. I rapporten intervjuade forskarna deltagare i fyra olika samarbeten inom försvarssektorn, bland annat flygteknik och robotsystem. – Vi märkte snabbt att de olika aktörerna var ganska överens om framgångar och motgångar, till exempel beskrivs att man har olika ”hattar” beroende på roll i projektet, säger forskaren Cecilia Fredriksson. Analytikern Maria Hultqvist blev överraskad över att deltagarna tyckte att det var kunskapsutbytet och inte själva produkten som är det viktiga. – Flera säger att det mest givande har varit själva kunskapsutbytet och att kompetensen hos de anställda har höjts. Det har varit viktigare än själva resultatet av samarbetet, säger hon. Bland de praktiska hinder som aktörerna såg fanns samverkan kring upphandling, skyddsklassning samt immmateriella rättigheter och fördelning av royalities. Det fanns exempel på företag som hoppade av eftersom de inte kunde komma överens med akademin om de immateriella rättigheterna. Flera respondenter ansåg också att Sverige har en snävare syn på upphandling och en tuffare syn på lagstiftningen jämfört med flera andra EU-länder. Läs hela artikeln på FOI:s webbplats: https://lnkd.in/dZFPhHaJ

Vill du vara med och söka svaren för en säkrare värld? FOI söker dig som vill vara med och göra skillnad för Sveriges totalförsvar. Du hittar våra lediga jobb här: https://lnkd.in/dUhcwuWj

Från utbildning av journalister till frontprojekt och falska välgörenhetsorganisationer. Rysslands informationspåverkan i Afrika består av ett komplext och mångfacetterat nätverk av aktörer, visar en ny kartläggning. Rapporten "Rysk informationspåverkan i Afrika" visar att rysk informationspåverkan i regionen är både strategisk och flexibel, säger FOI-forskaren Anna Ida Rock som skrivit rapporten. – Något som jag inte var beredd på i början var framförallt hur många och olika aktörer som är med i det här systemet och hur komplext det är. Strategin består av både öppna och dolda metoder. Statliga medier, diplomati, kulturinstitutioner och lokala samarbeten kombineras med mer fördolda aktörer som trollfabriker, falska nätverk och manipulerad information. Budskap, ofta med anti-europeiska inslag, sprids via en bredd av kanaler som traditionella och sociala medier, evenemang och i vissa fall genom AI-baserade metoder. Effekten av den ryska påverkan är svår att mäta, men tycks vara störst i instabila länder där det redan finns ett utbrett missnöje mot västvärlden. Rapporten menar att europeiska aktörer bör ta hotet på allvar, men understryker samtidigt vikten av att förstå lokala förhållanden. För att motverka påverkan behövs starkare oberoende medier, ökad digital kompetens och mer forskning om hur informationspåverkan fungerar. – Det handlar inte bara om något långt borta utan att det är ett direkt hot mot europeiska intressen och säkerhet. Det påverkar relationerna till afrikanska stater, samtidigt kan det också leda till regional instabilitet och stärka auktoritära regimer i regionen, säger Anna Ida Rock. Läs en sammanfattning av rapporten här: https://lnkd.in/d4XuZTmU Ladda ner hela rapporten här: https://lnkd.in/dPezFGdV

På FOI finns projektet Framtida ledning av autonoma samverkande system, som på uppdrag av Försvarsmakten, undersöker hur militär ledning påverkas vid användning av autonoma system. FOI började studera hur autonoma system påverkar militär ledning för snart tio år sedan. För att göra ämnet konkret landade man efterhand i att använda taktiska krigsspel. FOI-forskaren Peter Svenmarck och hans kollegor tog först fram ett spel för Markstridsskolan, UNI-KASS. Nu har de skapat MUNI-KASS som handlar om sjöstrid. – Det har inte gjorts så mycket studier på autonoma system vid sjöstrid, så vi pratade med Sjöstridsskolan om vilka typer av system de var intresserade av. Det finns flera olika storlekar, och de var framförallt intresserade av mellanstora UAV:er som kan bära lite mer last och har lite mer uthållighet, säger Peter Svenmarck. Sjöstridsskolan var också intresserade av mindre USV:er (unmanned surface vehicle) och mellanstora UUV:er (unmanned underwater vehicle) eftersom de kan bidra till sjöstriden samtidigt som de får plats att stationeras på och kontrolleras från korvetter och fregatter. Att göra ett spel för sjöstrid visade sig vara betydligt mer komplext än för markstrid, eftersom det finns många fler möjliga enheter och påverkansfaktorer i den marina miljön. Forskarna utvecklade ett särskilt stöd för spelledaren, för att hålla reda på alla parametrar och göra svåra beräkningar. Därefter fick lärare i sjö- och undervattensstrid, chefer inom taktik eller undervattensstrid och specialistofficerare från Sjöstridsskolan testa spelet under en dag. I spelscenariot ska blå sida inta en av två hamnar, samtidigt som röd sida försvarar dem och kusten. Resultaten låg i linje med det man tidigare sett när Markstridsskolan spelade. – UAV:er med radar som kan se långt var en väldigt stor fördel. Det gjorde att blå sida hade full koll på vad röd sida gjorde, samtidigt som röd sida inte hade en aning om vad blå sida gjorde, säger Peter Svenmarck. Yt- och undervattensfarkosterna användes mest för framskjuten spaning och skydd. – För att få en lägesbild, i och med att de är obemannade så används de mer framskjutet och kan ta den första stridskontakten. Läs hela artikeln på FOI:s webbplats: https://lnkd.in/d5CH6Vwd