Hugo Simberg

Hugo Simberg, född 24 juni 1873 i Fredrikshamn i Storfurstendömet Finland, död 12 juli 1917 i Etseri i Finland, var en finländsk målare, grafiker och skulptör, i huvudsak verksam inom symbolismen.

Hugo Simberg
Född	Hugo Gerhard Simberg 24 juni 1873[1][2][3] Fredrikshamn[4], Finland
Död	12 juli 1917[5][6][3] (44 år) Etseri, Finland
Begravd	Sandudds begravningsplats
Medborgare i	Storfurstendömet Finland[7]
Sysselsättning	Målare[8][9][10], grafiker[9][10], arkitekt, skulptör[10], exlibrist[11]
Noterbara verk	Dödens trädgård och Den sårade ängeln
Föräldrar	Tom Simberg
Redigera Wikidata

Hugo Simberg var ett av nio barn till översten och postförvaltaren Nicolai Edvard Simberg (1822–1915) och dennes andra hustru Ebba Mathilda Widenius (1840–1897). Fadern hade dessutom fyra barn i sitt första äktenskap. Han växte upp först i Fredrikshamn och från åtta års ålder i Viborg. Hans skolgång började i hemmet där hans faster Alexandra drev privatskola. Hans faster var även en amatörkonstnär och bidrog sannolikt till Simbergs beslut att bli konstnär.^[12]

Han gick i stadens skola och kvällstid på Viborgs konstvänners ritskola. Han utbildade sig vidare på Finska Konstföreningens ritskola på Ateneum i Helsingfors 1893–1895, bland hans lärare fanns Helene Schjerfbeck och Elin Danielson-Gambogi, och 1895–1897 för Akseli Gallen-Kallela i Ruovesi. Det var tack vare fastern Alexandra som Simberg hade blivit uppmuntrad att ta kontakt med Gallen-Kallela då hon hade skickat ett tidningsurklipp om symbolismen till Hugo och önskade att han med hjälp av den skulle finna mod att slå in på en ny väg. Det var under tiden med Gallen-Kallela som Simberg målade en av sina kända tavlor, Frosten.^[12]

Därefter vistades han i Florens, Pisa, Rom, Neapel och Venedig i Italien från november 1897 och under första halvåret 1898.

Han intogs som medlem i Konstnärsgillet i november 1898 och tillträdde en tjänst som lärare i Viborgs konstnärsvänners ritskola i januari 1899. I juni samma år inledde han en längre studieresa i Ryssland, bland annat i Kaukasus. Efter återkomsten skaffade han sig en ateljé som låg vid Richardsgatan i Helsing­fors, vilket erbjöd honom arbetsro och nya verk skapades därefter i rask takt.^[12] Han gjorde senare ytterligare resor till Italien, Frankrike och USA.

I september 1904 inledde Simberg arbetet med att dekorera­ Tammerfors domkyrka, en uppgift han delade med Magnus Enckell. Efter ungefär två år var arbetet klart. Simbergs del av arbetet gällde dekorationen utmed läktarskranket som föreställer pojkar som bär på en kransgirland, takmålningarna med en slingrande orm samt två fresker. Ormen och de nakna krans­bärande pojkarna väckte indignation och den nämnd som övervakade kyrkobyggnadens uppförande godkände målningen efter omröstning med endast en rösts övervikt.^[12]

Efter 1907 lät Simberg bygga en sommarateljé på Niemenlautta och I Helsingfors hyrde han en ateljé på Skatudden. Simberg arbetade under denna tid som lärare vid Finska konstföreningens ritskola i Ateneum.

Han utförde bland annat symbolistiska målningar, till exempel Dödens trädgård (1896), Den sårade ängeln (1903), Flodstranden och Döden i en vemodig, bisarr stil som till viss del påminner om Ivar Arosenius målningar.

Han gifte sig 1910 med Anni Bremer, som hade varit hans elev i Ateneum, och fick med henne två barn. Dottern Uhra-Beata Simberg-Ehrström blev textilkonstnär.^[13] Simbergs sista verk, etsningen Svedjerök, slutförde han just före sin död hos hustruns svåger, konstnären Eemu Myntti i Etseri.^[12] Han är begravd på Sandudds begravningsplats i Helsingfors.^[13]

Hugo Simbergs konst rönte inte större erkänsla under hans livstid. Efter hans död hölls två utställningar i Helsingfors, en på Ateneum och en på Strindbergs konstsalong, vilket ledde till större intresse hos allmänhet och kritiker. I Sverige hölls två utställningar 1924 och 1929 med finländsk konst, där verk av Hugo Simberg hängdes tillsammans med verk av Akseli Gallen-Kallela på hedersplats. Detta ledde till inköp av Nationalmuseum och Malmö museum av oljemålningar och etsningar.

Målningen Den sårade ängeln röstades 2006 fram som Finlands nationalmålning i en omröstning, som anordnades av Ateneum.^[14]

• Fresker i Tammerfors domkyrka, 1904

• 
  Hugo Simberg i sin trädgård (1907)
• 
  Andakt^[15] (1895)
• 
  Frosten (1895)
• 
  Dödens trädgård (1896)
• 
  Tomtekungen sover^[16] (1896)
• 
  Fan vid grytan^[17] (1897)
• 
  Bonden och Döden framför portarna till Paradiset och Helvetet (1897)
• 
  Kvällsbild vid issmältningen (1897)
• 
  Bryggdans (1899)
• 
  Den sårade ängeln (1903)
• 
  Svarta Döden (1906)
• 
  Förarbetet till fresk i Tammerfors domkyrka (1906)
• 
  Självporträtt (1907)
• 
  Den underbara blomman (u. å.)

• Myrdal, Jan: Hugo Simberg - en finländsk fan. Folket i bild / Kulturfront 2000:10, sid. 4-7. ISSN 0345-3073

• Den finländska konstens guldålder

• Wikimedia Commons har media som rör Hugo Simberg.
  Bilder & media
• ”Simberg, Hugo”. Biografiskt lexikon för Finland. Helsingfors: Svenska litteratursällskapet i Finland. 2008–2011. URN:NBN:fi:sls-4915-1416928957521 
• Simberg, Hugo i Uppslagsverket Finland (webbupplaga, 2012). CC-BY-SA 4.0